Att vända motgång till möjlighet
Published:Det har varit ett märkligt, händelserikt och på flera sätt tragiskt år. Livet förändras snabbt, saker som vi aldrig trodde vi skulle få uppleva under vår livstid sker inom loppet av ett par år. Vem kunde tro att världen skulle stänga ner på grund av en pandemi och att det skulle bli krig i Europa. Det nya året som nu ligger framför ger oss en hel del att fundera på. Ett nytt år, en ny bok med tomma sidor ska fyllas med text och färg. Det är böcker som skrivs i hela världen utifrån varje enskild människas liv.
Många uppfattar ett nytt år som en möjlighet och andra bävar och känner oro. Oavsett var du befinner dig så önskar jag att du ska få uppleva frid. För de barn, kvinnor och familjer som inte får plats i de stora rubrikerna eller i nyhetsflödena, de som varje dag utkämpar en kamp för sitt liv, för sin värdighet och för sina hungrande barn, det är för dem vi arbetar. Vårt mål, vår önskan och vår bön är att fortsätta göra skillnad och hjälpa dem att återfå hopp och framtidstro. Under ett verksamhetsår nås vi av många vittnesbörd och människoöden. I våra nyhetsbrev försöker vi att dela med oss av information från de verksamheter som vi understöder. Årets första brev handlar om LAV:s arbete i DR Kongo. Den mänskliga tragedin som orsakas av pågående konflikter fortsätter.
Sexuella övergrepp, fattigdom, mord och diskriminering påverkar samhället. Vi fortsätter att hjälpa unga kvinnor att återfå sin värdighet efter våldtäkter och misshandel som de varit utsatta för. Kvinnorna i projektet har fött barn som ett resultat av avskyvärda övergrepp och många har förskjutits av sina familjer. De är ensamma med sina upplevelser och ofta traumatiserade när de kommer i kontakt med projektet. Kvinnorna får samtalsstöd och rehabilitering som en del av insatsen. Entreprenörsutbildning i sömnad och kunskap om jordbruk och djurhållning hjälper kvinnorna att på sikt kunna bli självförsörjande. Kursen förändrar flickornas liv på så många sätt. I december var det examen och deltagarna mottog sitt examensbevis som ett startpaket med symaskin och tillbehör för att komma i gång med sitt arbete. Vilken glädje!
På bilden ovan ser ni 2 av 27 nyutbildade unga kvinnor som har kommit i gång med sin affärsverksamhet under året. De är nu stolta sömmerskor. De har fått varsin symaskin och ett startpaket. Det finns några mindre kooperativ kopplade till projektet. I varje enhet arbetar tre till fyra flickor tillsammans. Vi bidrar initialt med hyran till kooperativen. Allt eftersom de får kunder till sina ateljéer kommer de själva att kunna betala för hyran och även få pengar över till sina egna omkostnader. Utfallet av projektet har sedan det startade varit mycket bra.
Noela
Noela är en av de unga kvinnor vars vittnesbörd nådde oss under året. Hennes liv, likt många andra kvinnors liv har varit kantat av fattigdom, svält, utanförskap, sexuella övergrepp och ensamhet men trots alla motgångar har hon inte gett upp. Hon har kämpat och till slut fick hon en värdefull kontakt som blev livsavgörande.
Jag vill varna för stark text, men det är den verklighet som flera tusen kvinnor lever i. De utkämpar den tysta kampen för sig själva och för sina barn. Åren som ligger bakom har de lämnat. De ser nu framåt och är så tacksamma att de överlevt och att de får känna frid och tacksamhet trots allt de varit med om.
– Jag heter Noela och min dotter heter Denise. Jag växte upp i en familj med fem barn, tre flickor och två pojkar och jag är den äldsta. Jag var tio år när min pappa gick bort. Vi är invånare i hövdingdömet Luhwindja, i Mwenga-regionen, här i DR Kongo. Min familj var mycket fattig så jag var tvungen att sälja bananer för vår överlevnad. Jag gick till den lilla marknaden på gruvtorget i Chikundushe. En dag gav min sjuka mamma mig några mogna bananer att försöka sälja eftersom vi inte hade något att äta hemma.
Den här kvällen, när jag var på väg hem från marknaden, stormade beväpnade män plötsligt gruvtorget och de plundrade och förstörde. Jag blev förvirrad och orolig. Människorna på marknaden blev överkörda och rånade. Tyvärr fördes även tio personer till skogen och bergen, däribland jag själv. Vi blev fruktansvärt illa behandlade och slagna, våldtäkterna fortsatte regelbundet. Jag kommer aldrig att glömma detta och den svåra tid som följde. I tre månader behandlades vi fruktansvärt hemskt och männen utnyttjade oss regelbundet ofta flera gånger varje dag.
En dag lämnade de mig på vägen efter att ha upptäckt att jag var för svag, jag hade inga krafter kvar. Av Guds nåd upptäckte några förbipasserande mig, där jag låg längs stigen. De förstod var jag kom ifrån. De tog hem en halvdöd, ung tjej och det var jag. Jag var i mycket dåligt skick när jag lämnades till min mamma. Jag var omedveten om att jag hade blivit gravid eftersom jag inte visste något om graviditeter. Efter nio månader födde jag en flicka. Inte så långt senare kom jag i kontakt med en kvinna vars dotter varit med om att rebeller utsatt henne för sexuella övergrepp. Även hon hade fått ett barn som hon inte önskade. Dottern kom i kontakt med LAV som arbetar med att hjälpa unga kvinnor som genomlidit sexuella övergrepp och som har fött barn. Lyckligtvis fick jag denna information som även kom att förändra mitt liv.
Av Guds nåd blev jag antagen till LAV efter att ha registrerat mig och ansökt om att få börja sömnadsutbildningen. Just nu är jag så glad. Jag får lära mig sy, jag får rehabilitering och psykosocialt stöd. Vi får även lära oss en hel del om jordbruk och djurhållning. Mitt lilla barn tas om hand på förskolan. Jag har en stor dröm, att bli en framgångsrik sömmerska för att kunna ta väl hand om min familj och mitt barn. Jag uppskattar och är så tacksam för LAV´s och Barn Samaritens hjälp, för att ni stödjer oss unga som varit med om svårigheter här i vårt land och att ni dessutom hjälper oss med våra barn för att ge dem en bättre framtid. Må Gud välsigna dig som hjälper oss och kom ihåg att utföra denna medkänsla ofta eftersom det fortfarande finns andra som lider bakom oss och som ännu inte har fått hjälp. Tack, tack!
Noela 15 år
När vi nu vänder blad vid nyår finns det skäl att göra en återblick av året vi lämnat och inte minst känna tacksamhet för det vi har. Sverige är fortfarande ett rikt och i många stycken stabilt land om man jämför med hur det ser ut i övriga världen. Trots oroande rubriker i tidningarna och nyheterna så har vi mycket att vara tacksamma för. Vi kan inte styra över de yttre förhållandena, men vi har var och en ansvar för vårt eget liv och hur vi väljer att agera och reagera. Säkerligen kommer även 2023 också att bli ett dramatiskt år men låt oss ha blicken fäst på det som är positivt och på det som också görs av godhet och medkänsla för andra.
Tack för att du hjälper oss att göra världen till en bättre plats för de barn och familjer som vi når. Med önskan om Guds frid och välsignelse inför året som ligger framför.
Med varma hälsningar