Våra hjärtan berörs
Published:I olika delar av världen kämpar våra partners i slumområden och avlägsna byar för att alla barn ska få den barndom som de har rätt till. Barnkonventionen styr vårt arbete. Många i vår värld, liksom i Ukraina, kämpar för sitt land, frihet och trygghet. På många platser är varken liv eller trygghet någon självklarhet och föräldrar önskar, oavsett var de finns, att få se sina barn vid liv och under säkra förhållanden.
Konflikterna som rasar i världen i dag, inte minst i Ukraina, berövar många barn det som för oss är så självklart. Bland det värsta ett barn kan råka ut för i en krigssituation är att skiljas från sin familj eller att föräldrarna skadas eller dör. Förutom alla traumatiska minnen löper ett barn utan föräldrar större risk att bli utnyttjat, utsatt för övergrepp eller bli tvångsrekryterade till väpnade styrkor. De kan tvingas att själva leva på flykt, utan möjlighet att gå i skolan, utan tillräckligt med mat, rent vatten och säkra platser att vistas på. Det är den verklighet som 350 miljoner barn i världen tvingas leva i. Det kan bero på krig, konflikter, utanförskap eller att man lever under personligt hot.
Bara tanken att denna dag kanske är den sista, kan få många att må oerhört dåligt. I vårt uppdrag vill vi göra allt vi kan för att trygga dem vi har omkring oss och om möjligt sträcka fram våra hjälpande händer till fler. De humanitära insatserna till Ukraina är enorma, det kommer hjälp från världens alla hörn, vilket är fantastiskt! Vi ser hur medmänskligheten visar sitt vackraste ansikte och berörs av alla människor som gör en insats för andra. Det är endast tillsammans som vi kan se hållbara resultat och göra skillnad. Det är tillsammans som vi fortsätter att kämpa när motgångar och prövningar står för dörren. Utan er kan vi ingenting göra, men tillsammans gör vi skillnad.
Barnen utsatta i krig
Vi har fått frågor om BarnSamariten kan förmedla pengar till barn i Ukraina. Som många av er vet har vi inte något pågående projekt i Ukraina. Däremot understödde vi ett kriscenter/barnhem i början av 2000-talet som låg i Mariupol. Den 28 februari hade vi direktkontakt med Vladimir Franchuk som är den person vi då hade kontakt med och som vi lärt känna sedan många år tillbaka. Han befann sig då utanför Kiev i Ukraina. Vi mejlade och frågade om det finns något BarnSamariten kan göra. Vi tänker inte minst på alla de barn som redan innan kriget var föräldralösa och som befann sig på institutioner. Hans svar till oss var följande:
Kära vänner,
Vi uppskattar mycket er tjänst för barn, människor och kyrka, Herren till ära!!! Tack så mycket för ert mejl. Tack så mycket för er önskan att hjälpa oss i det ärende vi kommer att behöva. Ja, kära vänner, jag kommer att kontakta er så snart vi förstår behoven – och kommer att se hur man gör det på det bästa praktiska sättet. Tack, så mycket för era böner och era uppmuntrande ord! På grund av att en ny beskjutning börjar så finns det inte tid för mig att skriva ett ordentligt svar. En stor explosion någonstans inte långt från vårt hus påminde mig om att sluta skriva, jag är rädd att de börjar skjuta igen! Det verkar som att jag inte har tid att skriva mer – men så länge internetanslutningen fungerar vill jag försöka skicka detta brev till er. Om det är möjligt - skriver jag till er senare igen. Tack för era böner och stöd, vi uppskattar det verkligen! Håller er informerade. Tack!!
Vladimir Franchuk
Som ni vet ligger barnen oss varmt om hjärtat och vi kommer att hålla kontakterna öppna så långt det är möjligt och så länge nätverk finns, för att se hur vi på bästa sätt kan vara till hjälp. Fram till dess ber vi om fred.
Fred är någonting du skapar, något du gör, något du är, något du ger.
- Moder Teresa
Hjälpen behövs
Även om människor tvingas fly krigets fasor önskar jag att barnen, så långt det är möjligt, ska få behålla tron på att föräldrar kan skydda mot allt, oavsett vad som händer. Även om de kommer att lyckas fly krigets fasor eller flytta på grund av uteblivna skördar, svält, torka eller sjukdom är flykten början på en ny kamp, ovisshet och inte minst beroende av andras välvilja att hjälpa.
För några dagar sedan samtalade jag med vår partner i Etiopien. De berättade om den svåra situation som råder då matpriserna ökat och regnet uteblivit. Varje dag när de kommer till kontoret är det människor som sitter utanför grinden och väntar i hopp om att få mat till sina barn. Svälten och hungern är vardagsgäst hos den fattiga befolkningen. Afrikas horn är på väg mot den värsta torkan som uppmätts på flera årtionden. Stora delar av befolkningen i de värst drabbade områdena i Somalia, Etiopien och Kenya lider redan av undernäring och prognoserna för regn de närmsta månaderna ser dystra ut. Detta bleknar något i nyhetsrapporteringarna med anledning av Europas läge. Vår partner vädjade till oss om hjälp trots allt som sker i Europa. Oavsett om det handlar om Ukraina, Etiopien, DR Kongo eller något annat land så behövs våra insatser.
Tack för att ni står med oss för barn i olika delar av världen. Tack för er trofasthet och för allt ni gör.
Gud välsigne dig!
Med varma hälsningar,